Sid 1 DEMONER OCH ELEFANTER-Essä
Sid 2 EN JAGSVAG JUL-Kortnovell
Sid 3 BURN, BABY, BURN-Novell del I
Sid 4 BURN BABY, BURN-Novell del II
Sid 5 SPRIDDA ANTECKNINGAR
Två jättelika demoner kastar människokroppar på varandra som i ett snöbollskrig. Krokodiler och elefanter med skridskor glider över isar tillsammans med sköna lättklädda kvinnor. Djävlar raserar kyrktorn och låter tåg spåra ur eller petar små ynkliga kungar och biskopar från deras troner likt barn som petar runt i myrstackar med pinnar. Välkommen till Heinrich Kleys bildvärld!
Dessa märkliga teckningar visades för första gången 1908 i Münchens litterära konstmagasin Die Jugend. Oftast svartvita, utförda med stålpenna, ibland kompletterade med flödig akvarell. Lägg därtill en enastående skicklighet i utförandet. Få tecknare har i modern tid nått upp till en sådan briljans i linjeföringen. Teckningarna rönte naturligtvis stor uppmärksamhet i sin samtid. Innan publiceringen i Die Jugend var hans teman som många andra konstnärers; landskap, stadsvyer, porträtt och även historiska motiv. Dessutom skaffade sig Kley med tiden rykte som en skicklig och detaljrik skildrare av industriella miljöer. Och han blev representerad i några museisamlingar samt fick offentliga uppdrag som muralmålare.
Men det var i och med flytten till München 1908 som tecknandet verkade ta över helt. Die Jugend och även legendariska tidskriften Simplicissimus fick ta emot en strid ström av dessa märkliga satiriska små mästerverk. Forskarna har spekulerat i vad denna helomvändning i tema och stil berodde på. En del menar att något dramatiskt hänt i hans privatliv. Kanske det, men som tecknare och konstnär så tror jag personligen på en enklare förklaring: han hade helt enkelt flera världar inom sig som pockade på att få komma ut. När man har målat länge med liknande teman och stilar finns naturligtvis en risk för upprepning. För en begåvning som Kley så räckte det inte att bara fortsätta i upptrampade spår. Han släppte loss en bildvärld som måste ha gnagt inom honom länge. Tack och lov för det! Det han nu skapade skulle ge honom en plats i konsthistorien för alltid. Annars hade han nog bara blivit en av många skickliga målare ifrån denna tid.
1909 kom den första samlingsboken med teckningar, Skissenbuch I, följt
av Skissenbuch II 1910, samt Leut`unt Viecher 1912. Men även hans berömda
satirperiod skulle ha ett slut. Omkring 1920 ska han mest ha livnärt sig
på kommersiella uppdrag. Han försvann mer eller mindre ifrån konstscenen.
En samlingsbok, Sammel-Album, kom dock 1923. Om Kleys privatliv finns
knappt något dokumenterat. Man vet att han föddes 1863 i Karlsruhe. När
det gäller hans död tycks två uppgifter gälla, både 1945 och 1952 i München.
Lustigt nog så verkar han idag mer känd i USA än i Europa. Delvis kan
det bero på att amerikanske tecknarlegenden Joe Grant introducerade Kleys
teckningar för Walt Disney, som inspirerades av Kleys dansande elefanter
och krokodiler. Se bara i Disneys Fantasia 1940, scenen The Dance of the
Hours där inte bara elefanter och krokodiler utan även flodhästar dansar
till klassisk musik! 1961 gav Dover Publications i New York ut The Drawings
of Heinrich Kley följt av More Drawings of Heinrich Kley 1962. Och Borden
Publishing Company i Kalifornien gav 1968 ut The Drawings of Heinrich
Kley i deras Master Draughtsman Series.
Heinrich Kley skapade något unikt och eget, men naturligtvis hade även
han inspirerats av mästartecknare före honom. Min egen teori är att han
tittade en del på Gustav Dorés illustrationer till Rabelais. Både i fantasteriet
och linjeteckningarna kan man se ett släktskap. Dovers utgåvor kan köpas
via Amazon.com och det är bara att googla "Heinrich Kley" så blir man
överöst av framför allt dom berömda teckningarna, men även vissa oljemålningar
och akvareller. Att söka upp och ta del av Heinrich Kleys bildvärld är
väl värd mödan. Se en jättelik dödskalle stå på marken i hällregn där
nakna människofigurer söker skydd i dess håligheter. En elefant sitter
vid ett piano och ackompanjerar en annan elefant som sjunger romanser
med snabeln lyft mot taket. Man ser inte riktigt likadant på världen efteråt.
Text ©Ingemar Nyström 2010
of this website may be reproduced without permission.
070 994 15 38 | M@IL